Om du inte gör exakt som du ska hamnar du på en plats du inte vill va
Planeringar, omplaneringar, kurslitteratur, matlådor, kopiösa mängder kaffe, uppsatser som inte skriver sig själva och boxvin.
Studentlivet faller allt mer på plats igen och jag kan inte vara gladare. Visst saknar jag min älskade, min familj och mina vänner där hemma, men dethär är mitt liv som det ser ut nu. Och jag älskar det! det är här jag hör hemma.
Jag är exakt där jag vill vara!
Studentlivet faller allt mer på plats igen och jag kan inte vara gladare. Visst saknar jag min älskade, min familj och mina vänner där hemma, men dethär är mitt liv som det ser ut nu. Och jag älskar det! det är här jag hör hemma.
Jag är exakt där jag vill vara!
Come What May
En söndag där solskenet letade sig in genom fönstret. En solig, men kylig Söndag. Helgen då hösten kom till Piteå.
Igår bar det iväg till Haparanda och IKEA. Shoppade en massa bra saker innan vi bagav oss till fots öve till det blå-vita grannlandet. Där inhandlades Finsk öl, Tuppla och den nya söndagsT-shirten. Väl hemma igen skruvades det ihop nyinköpta klädställningar och skohyllor innan jag och Sanna började dricka finsk öl. Som riktiga finnar. En inflyttningsfest som mest liknade grisfest blev för mycket för mig och jag kände någon stans att jag egentligen borde gå hem och sova. Med en vinbox i handen sicksackade jag mig ner för trapporna för att missa folks uppkastningar, gick hem, öppnade balkongdörren och gick och la mig. Min lägenhet var iskall när jag vaknade och mer eller mindre hela dagen ha spnderats under täcket. Jag skulle plugga och vara duktig, se till att jag inte behöver göra allt i sista sekunden. Men min hjärna och mitt hjärta hade andra planer. Isället låg jag under mitt täcke och kände saknaden välla över mig. Jag vill ha alla mina vänner runtomkring mig. Och min Prins som kommer hit om en och en helv vecka. Det är ganska kort tid, men ändå 10 dagar för länge. Jag behöver honom nu. Behöver hans trygga famn, obeskrivliga leende och hans kyssar.
Jag älskar dig! Mer än någonsin.
Igår bar det iväg till Haparanda och IKEA. Shoppade en massa bra saker innan vi bagav oss till fots öve till det blå-vita grannlandet. Där inhandlades Finsk öl, Tuppla och den nya söndagsT-shirten. Väl hemma igen skruvades det ihop nyinköpta klädställningar och skohyllor innan jag och Sanna började dricka finsk öl. Som riktiga finnar. En inflyttningsfest som mest liknade grisfest blev för mycket för mig och jag kände någon stans att jag egentligen borde gå hem och sova. Med en vinbox i handen sicksackade jag mig ner för trapporna för att missa folks uppkastningar, gick hem, öppnade balkongdörren och gick och la mig. Min lägenhet var iskall när jag vaknade och mer eller mindre hela dagen ha spnderats under täcket. Jag skulle plugga och vara duktig, se till att jag inte behöver göra allt i sista sekunden. Men min hjärna och mitt hjärta hade andra planer. Isället låg jag under mitt täcke och kände saknaden välla över mig. Jag vill ha alla mina vänner runtomkring mig. Och min Prins som kommer hit om en och en helv vecka. Det är ganska kort tid, men ändå 10 dagar för länge. Jag behöver honom nu. Behöver hans trygga famn, obeskrivliga leende och hans kyssar.
Jag älskar dig! Mer än någonsin.
GULD
Den här tjejen är hel klart bland det bästa jag vet !
10 år av innerlig vänskap.
Jag älskar dig!
10 år av innerlig vänskap.
Jag älskar dig!
Nattlig reflektion
Jag tycker att folks trångsynthet är mer skrämmande än att SD kom in i riksdagen
Kärlekens matadorer
Likt ett glas som träffar väggen i vredens hetta händer det att mitt hjärta brister av saknad. Saknad efter mina vänner, min underbara syster och min fantastiska mor. Och efter min älskade som jag gett endel av mitt hjärt till. Jag vill krypa ihop i hans famn, ligga i sängen och äta glass och kyssas, gå prommenader hand i hand, brottas, skratta, ligga med huvudet på hans bröstkorg, se in i hans vackra ögon och diskutera livets svårigheter och lyckorus.
Han borde vara här.
Han borde vara här.
Passa på om du kan, fånga varje ögonblick
Insomnian har återigen infunnit sig i lägenhet 36 på ankarskatavägen 79b. Jag borde verkligen sova, men det gör jag inte. Istället dicker jag rödvin och tänker tillbaka på vad som har hänt det senaste året.
För exakt ett år sedan (minus några timmar) satte jag för första gången min fot i, vad som då skulle bli mitt kommande hem de närmasta tre åren. Jag introduerades för några som har kommit att bli mina bästa vänner och jag lärde mig att Berridge kan vara den tråkigaste människan på denna jord. I morgon är det jag som tar hand om de nya nollorna som kommer stå, precis som jag gjode för ett år sedan, vilsen och många mil hemifrån och undrar över vad som kommer hända.
Året har gått fort, och det har hänt väldigt mycket. Jag har förändrats, jag har vunnit och förlorat, skrattat och gråtit, vunnit nya vänner och förlorat andra. Känt kaotiska lyckorus och fallit ner i djupa vallgravar. Sett vänner gå vidare i livet, och en annan att förlora sitt och gå vidare till andra sidan.
Men nu kommer det inte vara Emelie Ronja Christina Kvanström som talar de närmsta tio dagarna, utan UNTZ UNTZ, som ska få nollor att lära känna varandra, dansa röven av sig på kåren och inse att de har kommit till en helt fantastisk och magisk plats.
För exakt ett år sedan (minus några timmar) satte jag för första gången min fot i, vad som då skulle bli mitt kommande hem de närmasta tre åren. Jag introduerades för några som har kommit att bli mina bästa vänner och jag lärde mig att Berridge kan vara den tråkigaste människan på denna jord. I morgon är det jag som tar hand om de nya nollorna som kommer stå, precis som jag gjode för ett år sedan, vilsen och många mil hemifrån och undrar över vad som kommer hända.
Året har gått fort, och det har hänt väldigt mycket. Jag har förändrats, jag har vunnit och förlorat, skrattat och gråtit, vunnit nya vänner och förlorat andra. Känt kaotiska lyckorus och fallit ner i djupa vallgravar. Sett vänner gå vidare i livet, och en annan att förlora sitt och gå vidare till andra sidan.
Men nu kommer det inte vara Emelie Ronja Christina Kvanström som talar de närmsta tio dagarna, utan UNTZ UNTZ, som ska få nollor att lära känna varandra, dansa röven av sig på kåren och inse att de har kommit till en helt fantastisk och magisk plats.
Men mot gummi, glas och metall betyder ett mirakel inget alls
Tillbaka på mina 32 kvadrat som bara är mina, tillbaka i dubbelsängen som bara är bäddad för en. Jag har sagt adjö till mina kära i Stockholm och kysst min älskade farväl på arlanda och sagt hej till mina vänner i staden där ingenting är mitemellan. Staden som man kommer till när man kommer hem.
Det är skönt att vara tillbaka, och jag längtar efter att komma in i mina inte allt för organiserade rutiner igen. Samtidigt innebär det ensamma nätter utan någon som håller om mig när jag behöver det och väcker mig med en puss i nacken, inga fler öl på uteserveringar med människor som känner mig bättre än jag själv. Inga promenader genom ett sovande stockholm på tidig morgonkvist påväg hem från jobbet och inga nätter med vin på balkongen med min kära sambo där vi går och lägger oss långt efter att solen gåt upp.
En bekymmerslös sommar är till ända och istället kommer höst med nya kurser och uppdrag att se fram emot.
Men först ett NolleP som kommer bli grymt.
Phösare Untz Untzz intar världen på onsdag!
Det är skönt att vara tillbaka, och jag längtar efter att komma in i mina inte allt för organiserade rutiner igen. Samtidigt innebär det ensamma nätter utan någon som håller om mig när jag behöver det och väcker mig med en puss i nacken, inga fler öl på uteserveringar med människor som känner mig bättre än jag själv. Inga promenader genom ett sovande stockholm på tidig morgonkvist påväg hem från jobbet och inga nätter med vin på balkongen med min kära sambo där vi går och lägger oss långt efter att solen gåt upp.
En bekymmerslös sommar är till ända och istället kommer höst med nya kurser och uppdrag att se fram emot.
Men först ett NolleP som kommer bli grymt.
Phösare Untz Untzz intar världen på onsdag!
Jag dricker glögg med balkongdörren öppen i natt
Jobbar, dricker kaffe, kramas, dricker kaffe, skratta, jobbar, sover för lite, dricker kaffe och jobbar.
Arbetsnarkoman men snart inte hemlös i Stockholm längre. Har mestadels sovit hemma hos Andreas, men i Juli kommer jag vara inneboende hos Moa på deltid. Två helgalna tjejer från trädgården på samma yta kan ine sluta i annat än perfektion. Peace and love om en vecka, kommer bli kalajsbra. Jobbar inte förän efter festivalen så jag kan satsa på att vara full och odräglig om jag känne för det. Tre vecor har gått fort, speciellt med tanka på vad jag har (eller kanske inte har) hunnit åstadkomma.
Idag kör vi Champagneprovning och jobb.
Arbetsnarkoman men snart inte hemlös i Stockholm längre. Har mestadels sovit hemma hos Andreas, men i Juli kommer jag vara inneboende hos Moa på deltid. Två helgalna tjejer från trädgården på samma yta kan ine sluta i annat än perfektion. Peace and love om en vecka, kommer bli kalajsbra. Jobbar inte förän efter festivalen så jag kan satsa på att vara full och odräglig om jag känne för det. Tre vecor har gått fort, speciellt med tanka på vad jag har (eller kanske inte har) hunnit åstadkomma.
Idag kör vi Champagneprovning och jobb.
Luften bor i mina steg
Hur hjälper man en själ som inte vill bli hjälpt?
Min resa var mot solen, långt bortom alla slutna rum, Där allting är oändligt, och alla gränser har förevigt suddats ut
Hur berättar man för den person hjärtat slår hådast för att man har ett behov av att inte prata? Hur förklarar man saker som man tidigare aldrig yttrat? Varesig till den personen eller till någon annan? För en gångs skull har jag bestämt mig för att säga allt istället för att inte säga någonting, på gott och ont antar jag. Men då har jag i allafall varit rakt igenom ärlig.
Efter en helg med festivalliv på ankars och ett gäng galna hemvändare har livet börjat återta sin normala form igen utan dagsfyllor, tatuerade rumpor, folk som vill visa kuken, purple jackets och skrålande av Tommy Nilssons Stad i ljus. Nu är det bara sista slutsurten innan jag säger adjöken till Ankarslivet, sätter mig i Sebastians bil och vi börjar färden ner mot Stockholm. Från och med Lördag får Geger, Andreas och Nallen vakta mitt hem två och en halv månad famåt medan jag är bostadslös och arbetsnarkoman i Stockholm, men med mina finaste vänner i min närhet och en trygg famn att krypa ihop i när livet börjar vackla.
Om en kvart trillar pengarna in. Jag oh Cicci firar med en tripp till Shell.
Adjöken och Tack!
Efter en helg med festivalliv på ankars och ett gäng galna hemvändare har livet börjat återta sin normala form igen utan dagsfyllor, tatuerade rumpor, folk som vill visa kuken, purple jackets och skrålande av Tommy Nilssons Stad i ljus. Nu är det bara sista slutsurten innan jag säger adjöken till Ankarslivet, sätter mig i Sebastians bil och vi börjar färden ner mot Stockholm. Från och med Lördag får Geger, Andreas och Nallen vakta mitt hem två och en halv månad famåt medan jag är bostadslös och arbetsnarkoman i Stockholm, men med mina finaste vänner i min närhet och en trygg famn att krypa ihop i när livet börjar vackla.
Om en kvart trillar pengarna in. Jag oh Cicci firar med en tripp till Shell.
Adjöken och Tack!
Jag har ropat allt jag orkat efter dig. Hör du mig?
Ännu en tragedi drabbar den närmsta kretsen och jag vet inte längre vad jag ska tro om livet. 2010 skulle ju bli vårt år. Inte tragediernas. Helt plötsligt har jag insett att jag inte är odödlig och att det där man aldrig tror ska hände en själv faktiskt händer. Och återigen börjar jag tänka på det där som jag inte vill tänka på.
Återigen ligger jag vaken på nätterna och saknar dig så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ännu har inga fler tårar fallit sen den där dagen jag fick veta, men det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Återigen har jag börjat fundera över saker jag adrig kommer få svar på och som skadar mer än det hjäper.
Och ännu har jag inte fattat att du är borta.
I helgen får jag en tillfällig sambo. Han är vit, luvig, kärlekskrank och heter Harry.
Återigen ligger jag vaken på nätterna och saknar dig så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ännu har inga fler tårar fallit sen den där dagen jag fick veta, men det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Återigen har jag börjat fundera över saker jag adrig kommer få svar på och som skadar mer än det hjäper.
Och ännu har jag inte fattat att du är borta.
I helgen får jag en tillfällig sambo. Han är vit, luvig, kärlekskrank och heter Harry.
There should be a course in first grade of love
Idag vill jag vandra runt i trevliga secondhand butiker, dricka rödvin och köpa Andy Warhol tavlor.
Istället äter jag ägg, damsuger lägenheten och försöker läsa vetenskapliga artiklar
Abracadabra
En ny kårfest har arrangerats, och denna gång gjorde vi det lite enklare för oss sjäva och gick inte bananas med dekoren utan att för den sakens skull dra ner på kvaliten. Och med tanke på att vi gjorde detta utöver omtenor, artikelanalyser och företagsekonomiplugg tycker jag att vi ska vara nöjda.
Min totala ovilja att dj´a försvann i takt med att dansgolvde fylldes och helt plötsligt var livet rätt nice igen. Nu samlas det nya krafter för återstående projekt och plugg innan jag entrar Stockholm om en månad igen.
Idag gjordes det första avskedet för sommaren, och det kändes vemodigt, men vi löser det. Antingen kommer Stockholm till Gotland eller så får Gotland komma till stockholm.
Bartömingen kommer bli sentimentalt kaos när alla ska säga adjö.
Min totala ovilja att dj´a försvann i takt med att dansgolvde fylldes och helt plötsligt var livet rätt nice igen. Nu samlas det nya krafter för återstående projekt och plugg innan jag entrar Stockholm om en månad igen.
Idag gjordes det första avskedet för sommaren, och det kändes vemodigt, men vi löser det. Antingen kommer Stockholm till Gotland eller så får Gotland komma till stockholm.
Bartömingen kommer bli sentimentalt kaos när alla ska säga adjö.
Have yo ever seen the rain
Bara för att jag ville ha Apelsinjuice så var den sut. Fast egentligen vill jag dricka vin med fina vänner under en filt och med härlig musik. Jag har vin, men idag känns inte mousserande lockande. Jag vill hellre ha rött, och jag måste plugga till en tenta.
Men mest av allt vill jag att min fina ska komma tillbaka och att jag får vakna i hans varma famn av en puss på pannan i morgon också. Och varje morgon efter det.
My shoes
Min syster ringde mig kvart i tio i morse, samtalet lät ungefär såhär:
E- Svarar någonstans fortfarande mitt i en märklig dröm
L- Vad gör du?
E- Sover
L- Gjorde du något speciellt igår?
E- nej
L- bra, då kan du vakna nu
Kontenta: Vem behöver väckarklockor?
I kväll beger vi oss upp till storstaden och beskådar HOFFE HOFFE HOFFE och hoppar sönder ett par fötter.
Du kan göra vad som helst
Våren är här, snön smälter och snart kan man ha picknick på en filt i gräset. Planeringar görs och jobben till sommaren är spikade och klara, nu invätas bara svar från Peace and Love för att vet om det verkligen blir något där. Idag är ja världsbäst och oslagbar även fast jag inte fått så mycket gjot som jag borde. Vad gör det när världen är helt fantastiskt vacker?
På torsdag kommer en människa jag tycker väldigt mycket om hit för att fira att jag fyller 20+ nästa lördag och jag kommer att få somna och vakna i en varm famn under några dagar.
Några ska bi fulla i kväll, andra vill ut och dansa. Själv har jag inte bestämt mig för om jag ska bege mig ut på. kvällen och mitt krassa bankkonto till ära bege mig ut på nyktra äventyr eller om jag ska nöja mig med häng på kåren eller i någon soffa och kanske en prommenad.
She thought she was in this dreadful time and didn´t know what to do
Kurserna till hösten är valda, vilket förhoppningsvis gör att jag orkar fortsätta. Massa reklam och marknadsföring och kanske lite Scenisk beredskap för att utrota min scenskräck. Idag känns livet några ton lättare. Omtentan i marknadsföringen är anmäld, så snart är den ur vägen också. Nu hoppas jag bara att jag får åka hem en vända i maj och att en väldigt fin människa kan komma hit till min födelsedag om en dryg vecka.
Nu ska det ringas samtal, skickas mail, skrivas delrapporter och letas vetenskapliga artiklar.
Upptagna Emelie är tillbaka
Hate the game
Ett liv som slockande alldeles för tidigt, ett hjärta som gråter, en hjärna som tänkte destruktiva tankar och en tenta som rent ut sagt gick käpprätt åt helvetet. Marknadsföringskursen var en total jävla flopp för min del. Att jag inte var på topp under den tiden kanske är mer än förståeligt, men att det gick så dåligt som det gjorde är långt under okej. Det är ju det jag vill hålla på med sen. Å andra sidan är jag bättre på praktiken än på teorin i det mesta. Men ändå ett nederlag. Just nu vill jag bara hoppa av skiten, packa min väska och åka ner till allt som inte är nytt och ovanligt. Till min trygghet.
Ångesten och bitterheten har återigen slagit sig ner hos mig, tränger sig in i min kropp och när jag lyckas stöta bort den sitter den istället och hånler åt mig i något hörn, suger ut all ork ur min redan trötta själ. Jag orkar inte med längre. Stupet kommer närmare och hur mycket jag än försöker lyckas jag inte ta mig åt rätt håll.
Tillbaka i samma jävla mönster.
Ångesten och bitterheten har återigen slagit sig ner hos mig, tränger sig in i min kropp och när jag lyckas stöta bort den sitter den istället och hånler åt mig i något hörn, suger ut all ork ur min redan trötta själ. Jag orkar inte med längre. Stupet kommer närmare och hur mycket jag än försöker lyckas jag inte ta mig åt rätt håll.
Tillbaka i samma jävla mönster.
Times like these
Allting har två sidor.
Å ena sidan kan kan jag hoppa av dethär patrasket, kanske hanka mig fram med något ostimulerande skitjobb, plugga några kurser och sen bli den bästa inom eventmarketing på egen hand utan 300.000 i studieskulder.
Å andra sidan kan jag kämpa mig igenom det här, bygga kontakter med alla företagen som jag själv får leta reda på och smöra för och bli upplevelseproducent.
Å ena sidan vill jag stanna kvar här i sommar, leva fattigt som fan, ta på mig ett sjukt roligt projekt och visa den riktiga världen vad jag går för (och skaffa massa bra kontakter).
Å andra sidan vill jag åka ner i Stockholm, köra på mina säkra kort, jobba häcken av mig, bli rik och hinna träffa mina finaste.
Eller så sluta jag grubbla, väntar och ser vad världen ger mig och förösker göra det bästa av tiden istället.
För tillfället är det att springa mellan tvättstugan och disken, lösa problem med släpande päng och planera grymma grejer som kommer hända.
Å ena sidan kan kan jag hoppa av dethär patrasket, kanske hanka mig fram med något ostimulerande skitjobb, plugga några kurser och sen bli den bästa inom eventmarketing på egen hand utan 300.000 i studieskulder.
Å andra sidan kan jag kämpa mig igenom det här, bygga kontakter med alla företagen som jag själv får leta reda på och smöra för och bli upplevelseproducent.
Å ena sidan vill jag stanna kvar här i sommar, leva fattigt som fan, ta på mig ett sjukt roligt projekt och visa den riktiga världen vad jag går för (och skaffa massa bra kontakter).
Å andra sidan vill jag åka ner i Stockholm, köra på mina säkra kort, jobba häcken av mig, bli rik och hinna träffa mina finaste.
Eller så sluta jag grubbla, väntar och ser vad världen ger mig och förösker göra det bästa av tiden istället.
För tillfället är det att springa mellan tvättstugan och disken, lösa problem med släpande päng och planera grymma grejer som kommer hända.
They don´t care about us
Efter stockholmsbravader med för många öl, för mycket shopping, ofantlig mycket känslor och ett och annat ångestmoment är livet tillbaka på plats i Piteå. Möten har avklarats, planeringar börjat ta fart och mina nya soffkuddar har anlänt och gjort mitt hem lite mer hemtrevligt.
Ikväll står jag i baren och serverar öl till tonerna av Foo Fighters. Troligtvis kommer jag minnas en bar i ett Stockholm som luktar sommar och eurofoisk glädje och troligtvis kommer det ge mig ett hugg eller två i hjärtat men det är någonting jag måste vänja mig vid. Det kommer kännas tomt att inte kunna skriva en rad och del mina minnen..
Mina fönster är det skitigaste som någonsin skådats, men vad gör det när solen skiner och sön smälter utanför?
Ikväll står jag i baren och serverar öl till tonerna av Foo Fighters. Troligtvis kommer jag minnas en bar i ett Stockholm som luktar sommar och eurofoisk glädje och troligtvis kommer det ge mig ett hugg eller två i hjärtat men det är någonting jag måste vänja mig vid. Det kommer kännas tomt att inte kunna skriva en rad och del mina minnen..
Mina fönster är det skitigaste som någonsin skådats, men vad gör det när solen skiner och sön smälter utanför?
