badskummen

Nu är det över, (S)masken som ätit på min hjärna de seanste sex måanderna har nu flytt sin väg och jag kan satsa på mitt eget igen. Jag lyckades med mitt uppdrag, att se till att Acusticum fylldes, och detta gjordes med råge. Vi sålde platser som inte skulle säljas och ändå kunde vi inte tillfredsställa alla som ville komma och se detta fantastiska spektakel. Jag fick dit tidningarna som skrev långa fina rader om våra män i trikåer, albatrosser, gäddor och kaksmetande. Jag fick folket i stan att gå och prata om halvnakna män inkladdade i babyolja som retade gallfeber på de äldre herrarna.
Ändå är jag inte nöjd. Jag hade högre förväntningar på mig själv, vet att jag hade kunnat prestera så mycket bättre.
Å andra sidan var det mitt första stora projekt och min hjärna har samtidigt kaosats upp av diverse skolarbeten, kärleksbekymmer och olyckliga själar som jag inte kunnat rädda. Med mig ur SMASK har jag med mig mera lärdom om vad det är jag håller på med än vad böckerna kan ge, ett sjukt sug att skapa någonting eget där jag kan vara min egen projektledare, en veckas sömnbrist, samt två liter mjölk och ett paket smör.

Jag är lycklig, utmattad och lite vemodig, men nu ska det diskas en veckas disk, slängas sopor som borde kastats jag vet inte när, plocka upp kläder som ligger i drivor och damsugas ett golv som sett sina bättre dagar.

One day I'll fly away
Leave all this to yesterday
What more could your love do for me?
When will love be through with me?
Why live life from dream to dream....
And dread the day
When dreaming ends?