badskummen

Har skrivit klart grejerna jag behövde idag, bokat möten till nästa vecka och besegrat syndafloden som forsade ut under kylskåpet när jag vaknade i morse. Har även städat och torkat av de värsta dammfällorna, samt fått konstaterat av hantverkare att golvet i denna lägenhet är fruktansvärt snett. Hej fröken hemmafru!

Om två timmar ska jag bege mig mot Södertälje för middag med den fina Plommongurkan på någon härlig uteservering.

I morgon vill jag secondhandfynda finfina grejer och sen ska det firas någon variant av Valborg.

Maria och jag, världens vackraste par

Maria och jag, det var menat å va

Av någon anledning fick jag denna fruktansvärda fylle sång på hjärnan och går nu och nynnar på groteska versrader. Allt bra har jag lät mig från min syster...
Gick och handlade kaffe och frimärken förut, och kom hem med två blombuketter. Lika bra att Andreas vänjer sig innan jag flyttar in permanent. Snittblommor är det enda jag kan köpa eftersom alla former av krukväxter dör så fort ja ens tittar på dom. Efter att ha tagit ihjäl 5 kaktusar är det lika bra att inse att jag inte har nåra gröna fingrar.
Jag har skrivit ett provisoriskt uppsägningsavtal till min Pitelägenhet som nu ska skickats iväg och ändrat bokföingen hos skatteverket. Från den första juni är jag inte längre skriven i norrland, utan i Brandbergen. Jag ska bli sambo. Det är kul, men samtidigt läskigt. Nu kommer jag inte länge ha mitt egna hem där jag gör exakt vad jag vill, nu ska jag dela tillsammans med någon annan men med tanke på att det är med mannen i mitt liv kommer det gå galant.

Nu ska jag skriva kompendium och sen blir det bio i kväll med min kära.

I morse vaknade jag av att världens finaste karl kom in med sång och frukost på sängen. Vi åt, kramades och sen somnade vi om en stund innan vi åkte ut till Hölö för födelsedagsfirande och påsklunch med familjen.

Det har varit en fin dag, men som alltid med speciella dagar så kommer minnen och känslor. Känslor som slår en i ansiktet, och som, trots att man kämpar emot, får tårarna att rinna. Det finns mycket jag inte vill tänka på, men idag har det varit svårt och när vi kom hem igen rann allting över och Andreas tröja fick bli alldeles blöt av tårar. Svek gör ont, och det tar tid att läka men med all kärlek som finns runtomkring mig går det mycket lättare.

Jag tänkte gå ut idag, men nu har jag ingen lust. Kroppen är inte med mig och mitt inre säger att det nog bara vore dumt. 22 år är ingen speciell ålder, och jag har en hel vecka och sen en hel sommar och höst på mig att dricka öl med dom jag tycker mest om.

Om en månad flyttar jag tillbaka till fina Stockholm. Tillsammans med min fina karl. Och kan träffa mina fina vänner här hemma när jag vill.

Vaknade av solen som sken in genom fönstret i morse. Eftersom jag var tvungen att läsa ut boken jag hittade i söndags var jag en aning seg, men vaknade snabbt till liv när jag insåg vilken fantastisk dag det var. Bryggde kaffe som blev en aning för starkt och sen begav jag mig till skolan med min blommiga termosmugg. Planerade redovisning/pitch med Mandarynka gänget, drak kaffe på kåren och hängde en aväng i solen. Semifinalade i programkampen, oh tog oss vidare till final som avgörs i morgon. När jag kom hem var jag så yr och mådde så illa att jag, trots att jag var pigg som en lärka var tvungen att tvinga mig själv att sova en stund. Yrseln är borta, men har ersatts med huvudvärk och illamåendet är kvar.

Jag behöver göra programblad inför morgondagen, och hitta brandvakter, städa och packa men jag vill bara fortsätta sova.

Ni som är i Pite i morgon måste komma förbi Black Box någon av ovanstående tider och beskåda det fantastiskt coola som kommer äga rum!

Idag har jag vaknat på en bra tid men somnade nårga timmar senare eftersom jag la mig under täcket när jag frös. Jag har varit med i en tv-frågetävling tillsammans med Hanna och gått vidare till semifinal, läst otaliga mail, gjort klart affischen, ätit pannkakor med finaste Ka rin och Sofia, och hjälpt den första av dessa två kvinnnor att packa och rensa garderob. Själv kom jag hem därifrån med ett paket kaffe och en jeanskjol som satt bättre på en männsika som jag, som föddes utan rumpa än på henne. Jag har inte riktigt pluggat så som jag borde, och jag har inte börjat packa inför hemfärden men med den fantastiska solen som lyst i ansiktet idag har det känts helt oväsentligt.

I morgon ska jag träffa de fina människor jag ska till Polen med och slipa på vår redovisning, sätta upp affischer, vara med i semifinalen i tv-tävlingen och komma ihåg att inte pilla så förbannat med håret. Sen måste jag nog packa. Och drömma om en fantastisk lägenhet någon stans, och om en resa till paris.

Precis som igår så älskar jag Edward Sharp And The Magnetic Zeros och har lyssnat på Home på repeat, och precis som alla andra dagar vill jag äta söndagsbrunch, loppisfynda, dricka rödvin och dansa barfota i gräset.

Veckorna rinner iväg, och det är söndag igen. Dricker te och funderar över helgen som varit. En fin helg. Började med vin och matprovning i fredags, fortsatte med loftgångshäng hos Sanna och spontanfest som slutade lagom tidigt. På lördagen släpade jag och Sofia oss upp för att gå på loppis och sedan mötte vi upp härliga tjejer för en fika och för att titta på en blivande make i peruk och klänning som spelade saxofon på torget. På kvällen spelade vi Marioparty och kollade på Harry Potter hos Malin och kom hem i en alldeles lagom tid.

Idag hittade jag en bok som fina Mormor skickade till mig för länge sedan, men som i all stress har gömts bort och bara samlat damm. Med bok och cappuccino i handen satte jag mig ute i solen en stund och läste och bara var. När solen försvann till andra sidan huset drog jag på mig springskorna och gick en en och en halv timmes prommenad alldeles själv med P3 som sällskap i öronen och solen i ansiktet.

Efter hemkomsten har jag ätit kyckling, druckit te, läst lite, letat Andy Warhol konst, tittat på fina möbler på tradera och gjort en affisch som nu bara väntar på en logga innan den kan skrivas ut och sättas upp.

Nu väntar disken, sen rensa lite mer bland allt skit jag samlat på mig och sen blir det nog mer bok och godnatt.

För drygt en och en halv timme sen bestämde jag mig för att hoppa i säng och drömma vackra drömmar. Jag utförde den vanliga kvällsritualen med sminkborttagning, tandborstning och godnattsamtalet till min karl och kände att jag nog var ganska trött. Någon stans mellan funderingarna över vilka viner vi kan tänkas prova på lektionen i morgon, och vilka kläder jag ska packa med mig ner under nästa tripp hem insåg jag att pressmeddelandena jag skulle skicka ut idag inte hade kommit iväg eftersom jag varit på studiebesök i Luleå som innefattade rundvandring i kulturens hus, samt gratis inträde på Pernilla Anderssons konsert ( Med tanke på att det inte faller under min typ av musik måste jag ändå säga att hon var rätt bra). Pressmeddelandena hade alltså inte kommit iväg, och det dåliga samvetet kom krypande. Exakt därför tvingade jag mig att kliva upp ur sängen kvart över ett för att sätta mig och skicka iväg pressmeddelanden. Jobbet var snabbt avklarat, men under den tiden hade jag ju hunnit bli pigg igen. Så nu sitter jag här och funderar över livets ytligheter och öden och försöker bestämma mig för att bli trött.

Igår var det sol, idag var det grått. Igår var jag glad, idag känns saker tungt. Hade ett långt, men som vanligt bra möte idag, och resten av dagen har jag försökt att göra vettiga saker utan någon vidare framgång. För mycket har ställts upp och ner den senaste tiden för att jag riktigt ska kunna slappna av, och den ekonomiska kris jag satt mig i, vilket innebär 5 kronor på kontot och en skuld på 300 som måste betalas igen för att inte sätta en annan människa i skiten gör inte riktigt saken bättre. Blir att leva på havregrynsgröt och infrysta soppor i en vecka framöver, och hoppas på ett mirakel. Men det hade kunnat vara värre. Med den kosten kanske jag kommer i mina snyggjeans som jag inte kunnat ha på över ett år igen, om inte annat mår jag nog bra av att undvika både socker, gifter och kaffe ett tag. På torsdag har vi vinprovning, och på fredag testar vi en åtta rätters middag med dryck till som en del av ett kursmoment, och nästa vecka får jag åka hem igen för att fira påsk och födelsedag. Hjärnan vill tänka negativa tankar, medan jag försöker att se allt från en ljusare sida. Det blir så mycket trevligare på det viset, och livet blir lite drägligare att leva.

Solen skiner, våren är här. Morgonkaffet smakade bra, och trots att det var dags att tvätta redan fö en vecka sen egentligen så hittade jag kläder som funka denna fantastiska dag! Om tio dagar är jag i Stockholm för att fira påsk och födelsedag och om 25 dagar åker vi till Polen och Trojmiasto. Om fem veckor minus två dagar är min fina vän beräknad att föda och om 50 dagar flyttar jag ner till Stockholm igen.

Nu ska denna fantastiska dag kickas igång med bråk med skrivare, och sedan grupparbete i Gastronomi kursen.

So far so good

En vecka från piteå blev till två, och jag har njutit av varenda dag på ett eller annat sätt. Budapest var fantastiskt vackert, trots att dom pratar konstigt och att valutan var obegriplig (15000 för en middag. inte dåligt). Direkt när jag kom ner till hemstaden, och mitt kommande boende kände jag ett lugn som slöt sig runt min kropp, och  jag har till stösta del mått bra här hemma. Igår insåg jag att jag måste återvända till min ensamma lägenhet, och som ett brev på posten kom paniken och illamåendet som härjade i nästan två månader tillbaka. Just nu behöver jag inte Piteå, och Pite behöver inte mig. Jag vill bara ha trygghet, och den finns här, inte hundra mil norrut.