Kolla kolla

Om man bor i en stad där det inte finns teaterblod får man göra eget. Akrylfärg, läppstift och svart nagellack fungerar kanon.
Igår var jag vampyroffer för hela slanten och gick till kåren totalslaktad. Min karl pressade ner sig i ett par av mina jeans och spelade (med imponerande inlevelse) bög.
Bland slaktare, robotar, blottartroll och superhjältar dansade jag runt och drack lite för mycket öl.

Imorse åkte babe hem och ikväll blir det dansbandskampen med trevliga tjejer. Nödvändiga saker som handla mat och diska får vänta tills på måndag, så länge klarar jag mig med att äta nudlar ur kastrullen.

We are the best, so screw the rest

Varför slutar majoriteten av alla möten jag går på med att jag går därifrån med ett nytt projekt eller ansvar på halsen?

Idag gick jag ifrån UPAF:s årsmöte som tillförordnad orförande till nästa möte. Det är bara för ett tillfälle, men känner jag mig själv kommer det inte sluta där. Samtidigt är jag med i barlag och dj, Marknadsföringsansvarig i SMASK och vill dra igång ett eget projekt så fort jag kommer på en grym plan. Samt pluggar på 100% och planerar att söka extrajobb. Varför gör jag alltid så?
Jag vill vara med överallt och få peta i allt som händer. Livrädd för att missa någonting. Samtidigt tycker jag att det är förbanant kul att ha saker att göra, se när ett projket tar fart och stå där, supernöjd när det är klart.
Dock borde jag kanske lära mig att det finns fler chanser, att man inte kan vara med överallt och att världen inte rasar samman för det.

Å andra sidan är jag en förbannat rastlös själ som helar mig genom för mycket jobb.

Bittersweet symphony

Jag röstar för att vi fortsättningsvis alltid har Kommitté mötena i bubbelpool efter lasergame och tacobuffé.


För jag är LEDIGLEDIGLEDIG  L.E.D.I.G i nästan två veckor nu. Ingen Mården och inga böcker som måste läsas. Detta har idag firats med att göra så lite som möjligt på längsta möjliga tid. För att maximera effekten sov jag till tre innan jag (med någonting som skulle kunna kvalificera till årets bakfylla 2009) släpade mig till kåren för möte med en exakt lika pigg Kommitté. Teambuilding is the shit!

Min älsk trillar in när som helst och om en vecka och 2 dagar kommer min bästaste syster hit och helar mig lite.
Nu ska jag få bort diskhelvetet som hånler åt mig i köket och sen blir det kram- och pusskalas tills jag nästan dör.


Hjärtat slår, det slår skiten ur mig

Sönderanalysering

Varför ska man läsa böcker, ha seminarium på dem, skriva en rapport och sen diskutera skiten IGEN?


Tjejfilmskväll igår. Som vanligt grät jag som ett barn till A Walk to remember och kände mig en aning hjärtekrossad och tom när jag vandrade hem. Förmodligen det vackraste jag någonsin sett.
Vi ska köra "lonely broken heart kväll" med gråtfilms maraton, kuddar tända ljus och en varsin burk B&Js så fort alla kommer tillbaka till Pitebubblan och Ankarsvärlden.


I would fly you to the moon and back
If you'll be, if you'll be my baby
Got a ticket for a world where we belong
So, would you be my baby?



Jag fatta allt och ingenting

Jag har tidigare berättat om mitt totala förfall den senaste tiden med uteblivet håtvättande och städning.
Idag röjer jag lägenheten, tar en alldeles för lång dusch, tar bort två veckor gammalt avskavt nagellack och blir männsika igen. Sen ska jag dricka för mycket vin, dansa hela natten till allt för dålig musik och känna hur livet kommer tillbaka.


Livet är männsikans bästa tid

Och det liv som du har, alla tusentals dar passerar på ett litet kick

Börjar man dagen med att smälla upp tält utanför skolan halv nio på morgonen i nollgradigt, regnigt väder vet man att man inte pluggar till lärare, inte heller om man har som examinationsuppgift att anonda en kårfest.
OM jag får bestämma ska vi ha minat MVG.
Ett tråkigt kårhus förvandlades, med hjälp av bajamajor, tält och ölburkar till ett festivalområde.

Under kvällen gick mitt humör upp och ner i samma takt som ljudteknikerna förstöde ljudet för oss djs. Från tretimmarssömnnatteninnan tröthet till förväntan till "jagvillslåinpnannbenetpåallakorkademänniskor ilska till total jävla extas. Kvart över fyra i morse kom jag hem och var nöjdare med livet än någonsin.

Ikväll väntas ett hejdundrande kalas med tyskfest på kvarters.



CREW UPPLEVELSE!


When you came in the air went out

Fåfänga och pedanthets har aldrig riktigt varit min grej, men när att duscha framstår som ett helt projekt (smink ska vi inte ens prata om) och mitt hem ser ut som ett helt världskrig börjar det bli illa. Stor del av klassen kör nedräkning till fredag och våran fest. Jag kör nedräkning till söndag och hel dag med sömn.

Det är mycket småtjaffs, gnabb och gnäll inom gruppen nu, alla är lika jävla slut. Majoriteten är dock slående enade om en karatefest (med en trolig kollektiv karatefylla) på lördag.



Until we bleed

Hate to say I told you so

Jag trodde att jag äntligen var klar med alla grejer inför fredag. Att allt flöt på och att det bara var biljettförsäljningen kvar för min del. Det är då man bli överlycklig när man klockan 02.00 inser att festivalprogrammen som ska printas i morgon bitti inte har kommit in från designern, att jag HELT glömt bort att fixa affischer med tiderna för banden som måste upp, samt att biljetterna i form av plastband ej är räknade och rätt antal är undanlagda.

Nu sitter jag med drygt 350 band som ska räknas, en halvfärdig skitful affisch i ett indesign jag inte fattar ett piss av och ångest över ännu en natt med för lite söm.

Godnatt

Give me what I deserve

Under den senaste veckans kaos med pluggpanik, upplevelsefestplanerande, affischering som strular och SMASK planer har längtan efter de som gör min värld till en vackrare plats vuxit sig allt starkare. Mina fina ljusglimtar.
Idag har jag saknat denhär mannen någor ofantligt.




Jag behöver den bittra lilla saten som kör ner ren fakta i halsen på mig, som berättar för mig, saker som jag redan vet, och som båda vet att jag inte kommer att lyssna på och till sist få mig sådär lyckligt bitter som bara han kan.

KOM HIT!

Mad world

En alldeles frö seg dag med alldeles för mycket att göra. Allt har blivit uppskjutet på tok för länge så nu blir det rapportskrivande tills både händer och hjärna blöder.

En supertrevlig middag hos Sanna i fredags ledde oss till en kårkväll av bästa slag. I dimman av för mycket bål och vin blev jag kär i mannen som kunde sjunga låtar som mina gudar har skrivit. Som en gud. Hjärnan slutade tänka och jag flög runt på dansgolvet i extas och allt och alla var så mycket vackrare. I sånna fall gör jag saker som i många fall leder till att någon blir arg eller ledsen, jag hoppas att det inte hände i fredags. Det vore alldeles för dumt. Jag ville bara älska alla. Snodde Johan Palms (som tydligen heter Robert) cykel på hemvägen. Barfota och vinglandes på en alldeles för snorhal gångbana trotsade jag mig själv och naturens lagar, men lyckades på något märkligt sätt ändå komma hem alldeles välbehållen.


When people run in circles it's a very 
Very
Mad world




Bland extrasängar, möten och högar med böcker

Mamma står i köket och steker pannkakor och Lillebror sitter och löser korsord. Dom kom i gårkväll och stannar till i morgon. Helt underbart! Själv sitter jag och skriver bokseminarium och företagspresentation. Var på Sirqus Alfon igår. Helt sjukt galet brutalt bra.måstemåstemåste se igen!

Arbetet med SMASK har kommit igång lite smått, alla pusselbitar inför festen börja fallapå plats och snart slipper vi mården som ställer till mitt liv.

Hur ska det går?


Sockervadds hjärna och längtan

Jag sover inte på nätterna, antingen är det plugg eller snurrande tankar som håller mig vaken. Detta börjar ta ut sin rätt. Hjärnan är seg, kladdig fluffig och ibland lite rosa och ögonen har svårt attt hålla sig öppna oavsett hur intressanta föreläsningarna är. Två veckor kvar och sen får jag ledigt en stund.

Allt är spikat bokat och klart! Den femte november kommer min älskade syster hit. Jag skrek och hoppade runt på alla mina 32 kvadrat när hon ringde och berättade det. Satan vad jag saknar henne. Troligtvis kommer det bli ett hejdundrande gråtkalas men det får världen leva med.

Nu ska det läsas bok och skickas mail!


Produktiv dag

Bokseminarium, mailskickande till höger och vänster, veckoplanering, mötesbokningar, mera planering och lite läsning. Att göra listor och min kalender är mina bästaste vänner för tillfället. Vad vore jag utan dom?

Press Hold

Vem vill åka till Luleå och äta kebab när man kan stanna hemma och äta blodpudding?

Ehm

Pensionär

Jag hade lovat att knalla ner till mannen med alla namn på C en sväng eftersom jag missade hans inflyttningskalajs igår. Jag FÖRSÖKTE verkligen, men sen när jag stog utanför porten kom jag på att jag inte har hans nummer. Istället dricker jag mjölk och försöker peppa mig att läsa drygt 250 sidor kurslitterautr. Dessutom fick jag upp en hel hög med skivor som jag bränt någonstans mellan 03-05 så nu MÅSTE jag nostalgilyssna lite och skämmas över min fruktansvärda musiksmak på den tiden.


Sen en tid tillbaka- Melissa Horn

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort

Vem är värmetjuven?

Någon rolig människa knallar runt i Piteå och snor all värme. Varken värme i elementen eller i duschen, min planerade kväll med lång VARM dusch och sen en VARM sän gick åt helvete.

Jag fryser!

Kärleken är

Och idag firar jag och mitt hjärta ett år. Tyvärr i varsin ände av landet. Men oj vad jag älskar honom ändå=)


Du är min lycka

Är det dehär som kallas studentliv?

Lådan med bulgur är en vecka gammal, läsken är säkert tre veckor gammal och äggkartongen innehåller ett ägg som gick ut för en och en halv vecka sen.

Har jag sagt att mina pengar är slut också?

Min bästaste dag

Igår var min mest produktiva dag.
Idag är min bästaste dag.
För att:
  • Jag slipper äckel Berridge numera.
  • Jag fick veta att jag kanske får besök av min älskade syster i början av november. Jag började gråta.
  • Jag fick posten som marknadsförings ansvarig under SMASK
  • Jag fick dricka öl och lyssna på bra musik på tisdagsgiget

Idag är det jag som är jag

Celebration

Sista seminariet med Berridgeboken är nu avklarat. Detta firnas med tisdagsgig, öl och företagspresentations skrivning.

Kiss my eyes and lay me to sleep.

Idag har jag förmodligen haft den mest produktiva dagen sen jag flyttade hit, ja kanske i hela mitt liv.
Detta trots att det första jag möts av när jag kommer in genom dörren på kåren halv tolv på dagen: FAAN vad trött du ser ut. Hej och tack för den.
Började med ett samtal med generalen för SMASK som undrade om jag var intresserad av marknadsförings posten istället för produktionsassistent, vilket jag givetvis är så nu håller jag tummarna för att hon väljer mig. Sen blev det ett kärleksfullt möte med herr Berridge. Lyckades ta mig igenom två av de tre kapitel (den tyngsta delena v hela boken) som återstår. Sen satt jag och lyssnade när våra kära produktionsledare till våran upplevelsefest hade möte, lyckades lägga mig i lite allt för mycket tror jag. Men jag är sån. Jag vill ha koll på allt, även om det finns andra som har det ansvaret.
Skrev en produktionsplan för marknadsföringsgruppen som jag skickade in och sen mötte jag återigen upp Berridge för ett sita möte.

Nu ska jag fortsätta äta soltorkade tomater direkt ur burken (classy) och dricka förmodligen alldeles för gammal juice (också classy). Sen ska jag för en sista gång möta mr Berridge för en het natt.

This is what I thought, I thought you'd need me.
This is what I thought, so think me naive.
I promise you a heart you'd promise to keep.
Kiss my eyes and lay me to sleep.

Conrad, Castriot och lite Carola

I morse gjorde jag min walk of shame debut på Ankars. Dock var det inte så roligt som det låter eftersom jag spenderat natten hos fröken Zitron, och ingen spänande man.
Efter lördagskvällens trevligheter med runtvandrande i halva piteå i allt för höga klackar, mysig middag med hela upplevelse sekten och en visit på Pentryt gick vi hem i haglet och hade tjejsnack och eftersom jag inte orkade gå hem den långa vägen mellan 83b och 79b spoonade jag och Sanna med ryggarna mot varandra.

Idag är jga helylle studenten och äter havregrynsgröt till middag och försöker ta mig ingenom det sista stycket i Berridge boken. Illa bara att boken är så jävla tråkig att jag får lust att ritualbränna den varenda gång jag ser den.

What did you expect?

I ett land, i en värld utav glas

Vi var grymma. SÅ grymma. Okej eftersom Sanna fixat den mesta musiken var hon kanske lite grymmare än mig, men vi var bäst! Folk dansade och var glada och när vissa kom fram och berättade hur grymma vi var växte jag lite till. Till nästa gång ska jag ha fixat mer musik, ha lite större koll på hur man gör snygga övergångar och få alla att dansa ännu mer.

Josef ifrågasätter om man kan leva på djungelvrål. Jag tycker att det låter helt okej.

Igen

Återigen den där förbannade saknaden. Den som nästan knockar omkull en. SOm får hjärtat att slitas sönder lite bit för bit.

Dj debut på kåren i kväll. Inte hittat all musik jag vill ha och jag känner mig lite nervös. Fluffer har en ny remix som ska spelas och jag ska hålla mig nykter.
Men först är det pizzabak med trevliga tjejer.

Nu kör vi!

RSS 2.0