We are the best, so screw the rest

Varför slutar majoriteten av alla möten jag går på med att jag går därifrån med ett nytt projekt eller ansvar på halsen?

Idag gick jag ifrån UPAF:s årsmöte som tillförordnad orförande till nästa möte. Det är bara för ett tillfälle, men känner jag mig själv kommer det inte sluta där. Samtidigt är jag med i barlag och dj, Marknadsföringsansvarig i SMASK och vill dra igång ett eget projekt så fort jag kommer på en grym plan. Samt pluggar på 100% och planerar att söka extrajobb. Varför gör jag alltid så?
Jag vill vara med överallt och få peta i allt som händer. Livrädd för att missa någonting. Samtidigt tycker jag att det är förbanant kul att ha saker att göra, se när ett projket tar fart och stå där, supernöjd när det är klart.
Dock borde jag kanske lära mig att det finns fler chanser, att man inte kan vara med överallt och att världen inte rasar samman för det.

Å andra sidan är jag en förbannat rastlös själ som helar mig genom för mycket jobb.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0